Likoma Island 5 - 9 November

2016-03-29 | 19:01:39 | Östafrika

Kvällen innan vi skulle åka från Nkhata Bay sa jag och Elisa hejdå till Bérénice som skulle vidare på sitt äventyr. Jag och Elisa gick och la oss och morgonen efter gick vi upp klockan 5. Det hade varit storm ett par dagar innan (vi pratar riktig storm, taken blåste av, regnade massor samt blixtrade & åskade) men vi tyckte det såg lugnt ut på vattnet och bestämde oss för att det var okej att åka med båten. Det var helt lugnt i hamnen och vi gick på båten. Träffade Brian igen som jag träffade både i Lilongwe och uppe vid The Mushroom Farm så det var en trevlig överraskning. Båten skulle lämna hamn klockan 06.00, klockan 05.58 började den åka och vi satt helt chockade, båten var i tid! Vi hann väl åka i ett par minuter innan båten började gunga ordentligt men vi åkte ändå i en bra riktning längs kusten från hur vågorna gick. Jag började ändå undra vad jag gett mig in på (kan ha varit jag som övertalade Elisa och sa att det var lugnt att ta båten, att stormen var över). Efter någon timme skulle båten börja kryssa över till andra sidan sjön och vågorna var helt enorma, på en jävla sjö. Jag hade dödsångest. Inget jag bara skriver, jag var så satans rädd.  Satt och lyssnade på podcasts för att tänka på annat samtidigt som jag höll i mig i stolen. Hade så mycket tankar i huvudet. Brian försvann någonstans (visade sig senare att han smet upp på övervåningen där alla som var åksjuka låg, dom hade tydligen kräkparty där uppe). Jag som aldrig blir åksjuk av något fick ta tabletter mot åksjuka. Det small i båten. Folk kräktes. Båten var helt platt och det fanns alltså inget i fören att skära genom vågorna med så vi åkte väl med där bäst vi kunde. Några gånger fick båten en rejäl dusch, folk satt med paraplyer för att skydda sig med vattnet från vågorna som kom som massivt regn uppifrån. Jag ville ha en flytväst för att lindra min ångest, istället fick jag en rejäl utskällning för att jag  skapade oro bland dom andra passagerarna. Var säkert 10 % på den där båten som kunde simma och det skrämde skiten ur mig. Folk skulle få panik och trycka ner mig om vi skulle hamna i vattnet. Lovades en flytväst ifall det hände något.. Inte lite försent då liksom... Var även en gammal tant som tog tag i min arm och sa med typ viskande röst "God will take us there!", men religion var inget jag kunde lita på i den stunden... På båten träffade vi Davie, underbara man! Han tog hand om oss på båten och försökte lugna oss. Gammal landslagsspelare i fotboll och han har även spelat i ett fotbollslag i Sydafrika. Nu är han fotbollstränare ute på Likoma Island samt har affärer i Blantyre som är en stor stad i Malawi. Vi behöll kontakten och träffade honom flera gånger under veckan som gick. Så genomsnäll människa. Så ja, vi överlevde faktiskt båtresan! Sex timmar senare nådde vi Likoma Island. Skakiga och trötta träffade vi Brian igen som var vit i ansiktet och blå om läpparna. Båten la till vid strandkanten så vi fick hoppa ner i en liten träbåt som tog oss de få metrarna som var kvar till torra land. Var så extremt lättad.

Vi betalade för skjuts till Mango Drift där vi skulle bo, det var alldeles för långt för att gå med packningen efter den båtturen. Jag och Elisa hade dessutom varken ätit frukost eller lunch och klockan närmade sig två på eftermiddagen. Så dumt, jag vet. Vi kom dit, lämnade våra grejer innan vi tog promenaden på cirka 30-40 minuter in till byn. Där hittade vi mat!!! Och köpte även med oss bröd, frukt och popcorn. 

Likoma är helt underbart. Ångrar inte en sekund att jag åkte dit. Vi gick så himla mycket när vi var där, runt 1-2 mil om dagen. Vi promenerade runt ön, vi gick in till byn för att äta varje dag (maten på Mango drift var alldeles för dyr, jämför 10kr med 70kr typ). Vi badade. Hängde med Davie. Gick till Ulisa Bay Lodge några gånger. Pratade med folk. Besökte Katedralen. Kollade på solnedgångarna. Dagens att göra var i princip att gå in till byn för att äta eller möta upp Davie någonstans. Davie var alltså killen som hjälpte oss på båten. Vi blev även hembjudna till honom och hans syster för att äta en kväll. Det var supertrevligt men inte helt planerat... Helt plötsligt var det bäcksvart och allas telefoner var urladdade förutom min som hade cirka 20 procent kvar. Vi hade inga ficklampor, ingenting. Vi hade ju gått före lunch och inte planerat att vara borta så länge. Davie och en kompis till honom gick med oss in till byn vilket tog ungefär 25 minuter. Dom hade ficklampa och kan ju dessutom vägarna så det gick bra. När vi kommit in i byn så sa vi att nu klarar vi oss själva (jag, Brian & Elisa alltså). Hann väl gå i cirka 20 minuter innan vi blev helt vilse. Vi gick runt i cirklar och den enda belysningen som fanns var den i min mobil som batteriet började sina i. Använde tillslut gps-funktionen på mobilen när vi insåg att vi var mitt ute på en äng och hade kommit till samma lilla hus 3 gånger. En och en halv timme tog det att gå från Davie till Mango Drift (typ halv tolv på natten). Vanligtvis tog det ungefär 50-60 minuter... Kände mig trygg men det var ändå obehagligt att inte alls veta var man befinner sig mitt i natten...

Mango Drift hade en mysig dorm med 10 bäddar om jag inte minns fel. Superskönt med toalett och dusch i samma rum, det hörde inte till vanligheterna! Det ligger lite på en egen strand så det är väldigt lugnt och skönt. Det är fint i omgivningen och det finns typ som ett vardagsrum där man alltid kunde hänga. För den som vill ta dykcertifikat så är det helt perfekt att göra det här! Fick inte en speciellt bra uppfattning om de som driver stället dock (ett ungt par som är dykinstruktörer), de var nog där för dykningen och inte för att bedriva ett hostel. Vi fick be dem att städa, tömma soppor (efter att de inte hade gjort det på ca 3-4 dagar), det sköttes inte så bra helt enkelt. Maten var tråkig och servicen allmänt dålig. Dock är det ett otroligt fint ställe där det är trevligt att hänga. Vi gick ju alltid in till stan och åt och köpte med oss snacks o.s.v. för de måltider som vi inte orkade gå in till stan för...

Efter nästan 5 dagar ute på ön skulle jag & Elisa hoppa på Ilala Ferry. En bra mycket större båt än Chambo Ferry som vi åkte med först. Nu var det dock dags att ta sig till mer sydliga delar av Malawi och framför oss väntade en 31 timmar lång båtresa. Vi skippade att boka en hytt (530 kr för en hytt, 260 kr för att åka övre däck utan hytt). Det fanns en liten restaurang som serverade god mat, dock kostade den mellan 30 & 50 kr så i dyraste laget för min del. Beställde in potatismos med chambo fisk, det var sååå gott så ändå värt. Nackdelen med båten var att det var kackerlackor precis överallt. Hela golvet i restaurangen bara kryllade av dom, mest bebisar men också riktigt stora. Det blev aldrig långvariga toalettbesök om vi säger så, dom var verkligen överallt. Ställde man ner ryggsäcken så kröp dom på den typ :-( Var även glad att vi inte tog en hytt då några vi pratade med hade haft en stor råtta inne i sin. Uppe på översta däck där det var helt öppet fanns varken kackerlackor eller råttor så där sov vi gott. Vi hade tur som blev sponsrade med varsin sovsäck och ett täcke. Det var hårt och vaknade till några gånger när folk gick förbi, men det var ändå mysigt att titta på stjärnhimlen när man skulle sova. Så mycket bekvämare med båt (dock bara stora båten, kanske skulle åka Chambo Ferry igen om det var riktigt riktigt lugnt på vattnet) än med minibussarna. Häftigt att se hur dom lastar av och på båten dessutom, det finns inga hamnar där den stannar så den lägger till ute på vattnet och så åker små träbåtar fram och tillbaka för att lasta folk och packning. Även getter och liknande åker i träbåtarna (det var dock hemskt att se). Jaja. Det var ett underbart äventyr. Var även en kille som försökte fria lite fint. Jag satt och lyssnade på musik och bara chillade när han helt plötsligt satte sig bredvid på bänken och sa "Let's eat some cookies!". Får typ ont i hjärtat. Han var från Moçambique och kunde knappt engelska så kommunikationen var lite bristfällig. Han lyckades dock säga att vi skulle äta kakor samt fråga om pojkvän och giftermål.. 

Chambo Ferry precis efter att vi lagt till på stranden på Likoma Island
Lite annorlunda avstigning än i mer välbärgade länder där man lägger pengar på en hamn eller brygga :-)
Elisa och Brian på ett flak påväg mot Mango Drift. Brian fortfarande lite lila om läpparna... 
Min säng i dormen på Mango drift till höger. Trivdes väldigt bra där! 
Stranden <3

St. Peter's Cathedral, så vackert! 
Solnedgången under en promenad, ett baobab träd också. 
Medans jag tog bilden ovan samlades dessa runt mig och ville vara med på bild! 

Elisa
Jag och Brian! 
Alltså åh. Får ont i hjärtat av denna bilden, så mycket kärlek. Davie, Elisa & Brian i Davies hem. 
Diskuterar! 
Magiska solnedgångar på Likoma
När solen går ner åker fiskebåtarna ut. Där ute lyser alla med sina lampor, därav att det kallas Lake of stars. 
En klassisk afrikansk måltid skulle jag säga. 
Mango Drift! 
Trivdes bra här. 
I väntan på att den lilla träbåten till vänster skulle bli redo för att ta oss ut till Ilala Ferry (den och några till åkte fram och tillbaka hela tiden i mer än två timmar, tar ett tag att lasta)
Fick täcke och sovsäck av ett snällt par på båten. Här var min sovplats på båten, ganska mysigt ändå! 
Hejhej
Sovplatsen i dagsljus, inte alls lika mysig haha :P 

Såhär ser det ut när dom lastar av och på båten. Det lastas djur, mat, packning och en himla massa människor. Så häftig upplevelse! 

Kommentarer
Postat av: mormor

Vilka äventyr! Härligt att du är hemma igen! Du har varit tuff men förståndig, som fixat så´na minnen <3

2016-03-29 @ 22:35:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback