29 september

2013-09-29 | 21:45:00 | Volontär, Ghana | Kommentarer (1)
En söndag i sin lugnaste form har det varit.. Avslutades med en kebabtallrik framför The perks of being a wallflower, en riktigt bra film som hela familjen uppskattade! Har mejlat lite med Katarina de senaste dagarna också. Har fått lite tips om packning, lite info om hur dom har det där nere just nu o.s.v. Så roligt när man får veta mer saker! Snart är det bara två veckor kvar och jag är så förväntansfull och pirrig och livrädd! 

Jag började med min packlista för länge sedan men jag har inte orkat ta tag i den då jag tycker att det är så svårt.. Men tror att jag i mitt huvud har byggt upp nån form av packlista som borde fungera, måste bara lyckas få ner den. Det är ju vad man ska ha med för kläder och hur mycket som är det svåra.. Har dessutom inte hittat någon packlista på någon annan volontärblogg (något jag har letat efter) så om jag får ihop något bra och märker att den fungerar (för mig då) så lovar jag att publicera den när jag har kommit hem! Förhoppningsvis kommer lite forna och kommande volontärer och kikar in här så då kanske den kan vara till lite nytta! Jag har läst både Ghanatravel och Volontärresor's packlistor nu men vill ju ha mer tips på kläder också! Men det där är väl rätt personligt och individuellt så.. 

Här är en bild från Katarinas blogg (http://kataghana.blogg.se/). Ida, en av volontärerna som precis har åkt hem, Noah som blev den första av barnen att få flytta in på barnhemmet och så min kompanjon Sara som kommer att vara där när jag är där också. Så otroligt spännande! Noah verkar vara en riktig buse men väldigt glad och han har tydligen redan börjat ta efter det svenska språket, han kommer väl tala det flytande lagom till jag kommer ner ;) 

på tal om thailand

2013-09-29 | 00:54:00 | Resebilder | Kommentarer (0)


Fastnade framför videon som jag satte ihop med alla bilder från Qatar, Malaysia & Thailand. Nästan tio minuter lång men så var vi ju borta en månad.. Blir helt tokig av längtan. Vill tillbaka. Hoppas jag får chansen att åka tillbaka med hela familjen igen! Jag börjar ju bli stor och har börjat ge mig iväg på lite egna äventyr men en till Thailandresa med familjen samlad vore ju drömmen. 

Livet

2013-09-29 | 00:01:34 | Allmänt | Kommentarer (0)
Den här kvällen har jag spenderat med att läsa om en händelse som för mig har berört mer än någon annan katastrof i världen. Emelie Ohlsson förlorade sin lillasyster i tsunamin i Thailand 2004 och hon delar med sig av en så gripande, ärlig, vacker men så sorgsen historia där hon inte bara förlorade en familjemedlem utan också själv kämpade för sitt liv i vågorna. Alla borde pausa ett tag och läsa hennes historia, för att förstå att livet inte är givet. För att förstå att vi borde uppskatta all tid vi får och lägga den på varandra och inse att varje dag är en gåva. 

http://emelieohlsson.se/tsunamin/

Jag kommer aldrig glömma morgonen i Askersund den 26e december 2004. Jag hade precis gått ner för trappan när Matilda kom rusande från köket och berättade att det har varit en tsunami i Thailand. En tsunami? Tsunamin som dödade nästan 300.000 människor och som gjorde 5 miljoner människor hemlösa, aldrig hade man trott att en sådan katastrof skulle ske på en sådan underbar plats. En händelse som nog chockade hela världen, och även Sverige, då Thailand och Indiska Oceanen är paradiset för oss här i västvärlden. Thailand drabbades inte värst men är överlägset landet med flest svenska turister och det berörde. Vi hade bara månader innan katastrofen själva varit där, vi var där året innan också. Jag och Vilma hade sprunigt runt i labyrinten mellan bunglowerna på Koh Phi Phi, blivit vänner med alla som jobbade där och jag kommer ihåg hur vi hela tiden pratade "thailändska" med varandra. Koh Phi Phi förstördes totalt. Jag kommer fortfarande ihåg en av tjejerna som jobbade där och än idag kan jag fundera på om hon lever. Och det finns värre katastrofer, det är klart att det gör. Men inget har berört mig så personligt. En plats som man kopplar så mycket till. När nära vänners släktingar inte kom hem. Besked om att de faktiskt aldrig kommer att komma hem. Klart som fan att det berör. Och när vi 2010 besökte Koh Phi Phi igen så sved det i hjärtat. Paradisön som inte längre var paradisön. En påminnelse om att inget varar för alltid och att vi måste ta tillvara på livet och vad det ger oss. Så läs Emelies text, tänk på alla som miste sina liv, men tänk framför allt på ditt liv, som du har och alla chanser ditt liv ger dig. 

Paradiset 2004

Jag, 9 år med Vilma, 6 år. Ändå finns allt kvar så tydligt. 

Vår bungalow på koh Phi Phi, en av flera som bildade en labyrint som vi brukade leka i. När vi kom tillbaka 2010 var allt borta. 

Jag förlorade ingen som stod mig väldigt nära. Det skedde ingen större förändring i mitt liv. Men det är en händelse som berör, en händelse som drabbade otroligt många, många levde i ovisshet under en så lång tid här hemma i Sverige men också där borta, barn förlorade sina föräldrar, sina hem, sin trygghet. Och det är värt att tänka på, inte för att vi ska gräva ner oss i sorg, men för att påminnas om hur skört livet är. 

♥ 

28 september

2013-09-28 | 13:55:55 | Volontär, Ghana | Kommentarer (0)
Här har det varit dött ett tag nu.. Det har varit fullt upp nu i veckan. Tanken på att jag faktiskt ska åka till Ghana, till Afrika, till en världsdel jag inte tidigare har varit i (förutom Egypten men det känns liksom inte som att det ger en rättvis bild av det riktiga Afrika) slår mig allt oftare och jag blir så nervös, glad och vettskrämd på samma gång. Men det känns så rätt! Det känns verkligen som rätt land och tiden kunde inte passat bättre! 

I Katarinas blogg (http://kataghana.blogg.se/) kan ni läsa om när Noah flyttade in på barnhemmet för bara någon vecka sedan. Nu på tisdag ska ytterliggare några barn börja flyttas in (två pojkar och en flicka). Det verkar ha gått riktigt bra med Noah vilket är så skönt då hans historia är tuff. 

Allt innan avresa är klart, det jag behöver dona med nu är försäkring och fixa en giltig legitimation (min har varit ogiltig sedan den 13 juli...). Och packningen såklart, svårt att veta när man ska börja. Annars har alla vaccin gått bra hittils, har tagit en dos dukoral mot kolera (smakade pyton men den gick ner) nästa dos ska jag ta nu på onsdag. Malariaprofylaxet har också fungerat prima hittils (mycket läskiga biverkningar folk har råkat ut för men jag har inte märkt något alls) vilket är jätteskönt då jag sparar minst en tusenlapp på det. Vet att vissa har fått symtomen efter tredje tabletten (jag tar min tredje tablett nu på måndag) men jag tror verkligen inte att det kommer bli något. *peppar peppar*

Glöm inte bort insamlingen som är i full gång, det kommer ett inlägg om det lite senare idag! 

Här i Sverige är hösten i full gång nu och jag är glad att jag får uppleva den innan jag åker iväg! 

23 september

2013-09-23 | 08:23:45 | Instagram | Kommentarer (0)
Godmorgon måndag! Blir ett snabbt morgoninlägg innan jag ska cykla iväg till bussen. Väntar en vecka med mycket plugg och träning, men tiden flyter på och på onsdag är det 3 veckor tills jag åker! Helt crazy... 

I helgen så har vi firat Ida, som äntligen har blivit 18! Gårdagen spenderade jag inte helt oväntat i sängen, haha. Lite trött och sliten, men nu är jag fit for fight igen! Så nu kör vi ännu en ny vecka! Bring it on, monday..


18 september

2013-09-18 | 21:27:28 | Instagram | Kommentarer (0)
Hej kära vänner! De senaste dagarna har jag bara pluggat, pluggat och pluggat lite till! Lite annat har jag också hunnit med, som att träna och umgås lite med mina vänner. Men mest pluggat. Och det är skönt, att vara i fas med allt, att inte behövs sitta där kvällen innan och stressa. Jag försöker ju jobba före i skolan så gott det går, har inte fått så mycket uppgifter än men att jag ligger lite före hjälper ju otroligt mycket! Känner att det faktiskt känns lite kul med skolan ändå, var rätt trött på skolan både i ettan och tvåan men nu jävlar! 

Till helgen vankas det firande, världens bästa vän fyller äntligen 18!! Den sista i gänget, så nu blir vi ett komplett 18-års gäng! Finally! 

Fick detta überfina armband av Ida idag. Nu sitter det på min handled och jag stortrivs med det där. ♥

30 dagar, 13 timmar, 11 minuter, 30 sekunder

2013-09-15 | 20:24:09 | Volontär, Ghana | Kommentarer (0)
Idag är det en månad kvar tills jag lämnar Sverige för en månad i Ghana! Det börjar pirra lite i magen när jag inser hur fort tiden går och att det snart är lilla jag som sitter där ensam på planet långt bort från alla nära och kära och alla tryggheter. Sara landar när som helst nu, och det spritter i hela kroppen när jag inser att hon är så nära, så nära! Om en månad är det mig Katarina och Sara ska hämta upp i Accra! 

Har du haft tankar på att ge ett bidrag till mitt lilla projekt? Skjut inte upp det, tiden springer iväg och innan man vet ordet av är det dags för avresa! Som jag skrev tidigare, hjälp mig att hjälpa genom att föra över pengarna du vill sponsra till följande konto: 934 676 174-6 Clearnr: 8424-4. Alla pengar går fram helt oavkortat! 

Skriv  gärna ditt namn när du sätter in pengarna så att jag kan tacka dig personligen, din sponsring betyder hur mycket som helst! 

Foto: Katarina Eklöf

efterlängtad kräftskiva

2013-09-15 | 19:54:41 | Allmänt | Kommentarer (1)
Igår hade vi vår efterlängtade kräftskiva! Kräftor, västerbottenpaj, köttfärspaj, vitlökssåser, baguetter, megagod sallad och avslutningsvis en äppelpaj med glass! Var lagom mätt sedan alltså... Däremellen pratade vi, dansade och skrålade vi till Håkan och sjöng snappsvisor och drack vidriga snapsar! En himla kul kväll! 




Inte en överdrivet bra bild men här är dom, mina finafina vänner. 

12 september

2013-09-12 | 09:08:37 | Volontär, Ghana | Kommentarer (0)
Imorse var jag på infektionskliniken och tog mina sista sprutor innan avresa, så nu är det klart! Listan för vad som måste göras innan jag åker blir kortare och kortare vilket känns skönt! Det allra viktigaste som jag har kvar nu är att se om min försäkring räcker eller om jag måste komplettera den lite, annars är det mesta så gott som klart! Idag väntar en kort dag i skolan och sen ska jag hem och storstäda! 


en lång tisdag

2013-09-10 | 21:39:29 | Instagram | Kommentarer (0)
Det har varit en lång dag, som jag avslutar i soffan framför Hollywoodfruar. Idag har jag träffat Sara för sista gången innan hon åker, nästa gång vi träffas är det i Ghana!! Så himla crazy! Känns sjukt att den här veckan kommer hon att vara där nere, och då är det bara en månads väntan kvar för min del! 

Imorgon väntar en dag med jobb på förmiddagen, men sedan ska jag ha efterlängtat lunchmys med Mallan och så ska jag dessutom klippa mig, härligt! Låter som en bra dag. 

Jag i mitt skumbad igår!

9 september

2013-09-09 | 18:34:00 | Allmänt | Kommentarer (2)
Haft en tuff dag i skolan, hängig och snuvig är aldrig roligt! Men nu är skoldagen över och jag tänker krypa ner i ett varmt skumbad och sedan ligga framför One Tree Hill hela kvällen. Känns väldigt lyxigt faktiskt. Uppskattar allt så mycket mer nu när jag tänker efter mer. Inte så dumt! 

Ps. Ni snälla som sätter in ett bidrag till mitt projekt, glöm inte att skriva namn så att jag kan tacka er personligen. (Och jag blir ju himla nyfiken på vem det är, haha). Kram på er! 

Mina scones som jag bakade häromdagen, så gott! 

8 september

2013-09-08 | 17:38:04 | Volontär, Ghana | Kommentarer (0)
Kuvertet med pass och visumansökningar är igenklistrat & på torsdag ska jag få de sista sprutorna! Idag har jag dessutom rensat garderoben på sommarkläder och kollat igenom vad jag har för kläder som kan följa med till Ghana. Tror jag har det mesta faktiskt, hittade ett par tunna shorts som jag hade glömt bort att jag hade också! 

Om 37 dagar och 16 timmar åker jag! Glöm inte bort att insamlingen är i full gång: är du intresserad av att ge ett bidrag kan du läsa mer här: http://jrosendals.blogg.se/2013/august/pa-vag-mot-stora-aventyr-2.html. Kram på er! 

En bild från en skola i närheten av byn där jag kommer vara. Foto: http://ghanatravel.se/

utkast till ett brev

2013-09-07 | 22:27:09 | Allmänt | Kommentarer (3)
Jag har haft tur med min barndom, med hela livet hittils faktiskt. Visst är det tufft ibland, och jag har en talang som går ut på att hjärnan överanalyserar allt tills inget stämmer vilket kan ställa till saker ibland. Men när jag tänker på min barndom, kan jag inte bli annat än lycklig. Något mer som får hjärtat att skutta lite extra när jag tänker på min barndom är Askersund och Fridensborg. Stället där man fick umgås med mormor och morfar och alla kusiner och moster och morbror och familjer och sysslingar.. Nu pratar jag en så svensk traditionsenlig gård som det bara kan bli, ett rött hus med vita knutar omringat av vackra åkrar och gärden. Ett garage med vinkällare och cubakola och fruktsoda och förbjuden cider. En vacker gammal ladugård. Ladugården, ett ställe som jag och min kusin har spenderat oräkneliga timmar i. Vi hade nämligen våra "hästar" där. Tillslut flyttade vi till och med ut madrasser och allt möjligt ut dit, och började spendera våra nätter där. Våra hästar var de kära gamla cyklarna, som vi så väl tog om hand. Vi tvättade dom, krafsade hovarna (pumpade däcken) och väldigt ofta var vi ute och red på våra kära hästar. Ironiskt nog hade jag en vit häst som jag döpte till Oboy (?!). På våra tidturer var vi ofta ute på farliga äventyr där vi blev jagade av farliga riddare och ofta besökte vi ödsliga ställen i omgivningen där vi behövde kolla så att de onda inte hade tagit över stället. Och där cyklade vi omkring på grusiga landsvägar med vinden i håret och våra största problem var den farliga riddaren bakom oss som inte ens fanns. Med en fantasi så stor att jag faktiskt blir ledsen att den har försvunnit lite. Ni vet när man kunde förvandla några filtar och leksaker till ett hem? Jag saknar den möjligheten, för det går inte längre. Visst är det lite synd att vi blir klokare och tråkigare med åren egentligen? Jag kommer ihåg hur besviken jag blev när jag inte tyckte att det var roligt att leka med mina bratz längre. Det fanns inget syfte. Idag önskar jag att jag hade fantasin att jag kunde låtsas leva i en annan värld, precis som när man var liten. Kanske lite det jag gör när jag kollar på serier, lever mig in i en annan värld. Det är spännande att leva någon annans liv ibland. 

När jag tänker efter så har jag så mycket fina minnen därifrån. I Vagersta där det fanns söta kalvar, kossor som skulle mjölkas, höns som värpte ägg, små söta kattungar som fick plats i handen trots att man inte var mer än 8 år. Gungställningen som man alltid trodde skulle vicka för att man gungade så högt, alla gånger vi lekt skola med mormor, tävlat om att vara först med att krypa ner i mormor och morfars säng på morgonen för att få plats, mormor som läser godnattsagor på kvällarna där man själv var prinsessa, och elvakaffet, det får vi inte glömma. Alla gånger vi fikat och ätit morfars goda bullar och alla frukostar på trappan i solen. Mormors mannagrynsgröt med hemmagjord jordgubbssylt som man fortfarande får när man kommer på besök ibland. Ja ni.. det blev ett långt inlägg. Ett väldigt personligt sådant. Askersund och Fridensborg känns väldigt personligt faktiskt. 

Den älskade ladan, dörren som är öppen var ingången till vårt stall! 
Mormor har utställning där nu för tiden! Här ser ni lite detaljer. 
Och detta då. Förr i tiden så lekte alltid jag, Vilma och våra kusiner skola när vi var i Askersund. Helt frivilligt gjorde vi riktiga skoluppgifter för att det var kul. Vi hade ju mormor som lärare. (Som var lärare på riktigt också haha, tycker lite synd om henne idag, för var vi inte med hästarna så lekte vi skola!) 
Och denna vagn. Vagnen som vi har mosat ner varandra i så länge som vi fick plats! Bara jag ser bilden så känner jag precis hur det var att köra den, hur man blev lite smutsig om fingrarna när man fällde upp solskyddet, hur tung den var att köra i uppförsbacken på gruset med en tung passagerare. Hm♥

6 september

2013-09-06 | 18:23:54 | Porträtt, Människor | Kommentarer (1)
Det är fredag, vi fick tag på Håkan-biljetter (han kommer till Västerås den 15e december), jag har haft en fin dag med mina vänner och ikväll verkar det bli ytterliggare kompishäng. Mådde dock piss imorse och känner mig inte helt hundra så jag hoppas att det inte bryter ut något.. 

Förövrigt så rinner tiden iväg! Nu börjar det bli dags att ta igen allt jag kommer missa i skolan.. Om 39 dagar och 15 timmar lyfter planet! Känner mig inte så redo längre... men ska skicka iväg visumansökan fortast möjligt, har beställt hem ett visa-betalkort och på tisdag ska jag träffa Sara (som åker om en vecka!!!!!). 

Ni får en ha en bra fredag så hörs vi senare! 

Fina Vendela. Känner lite såhär ikväll! 

4 september

2013-09-04 | 10:00:37 | Allmänt | Kommentarer (0)
Sitter på jobbet och har lite rast så tänkte passa på att uppdatera bloggen! De senaste dagarna har jag gått i skolan, pluggat och tränat! Bra där Jennie.. Har tränat på bra faktiskt, ett tufft pass i Barkarö i måndags och igår sprang jag minst 8 km (tävlade mot bussen, hade jag inte hunnit dit innan den gick hade jag fått springa 8 km tillbaka också..) Men jag hann, så det var ju skönt! 

Idag är jag ledig från skolan så passar på att jobba och tjäna lite extra pengar. Den här månaden ska fakturan till Ghana betalas, en Håkankonsert betalas samt en studentkryssning... Så ja, nu gäller det att jobba på lite! 

En bild från en joggingtur i soluppgången när jag var på Mallorca nu i somras. 

1 september

2013-09-01 | 17:36:29 | Allmänt | Kommentarer (1)
Nu är det officielt höst. Solens strålar värmer inte lika mycket och inte heller lika länge. Kvällarna är mörkare och mornarna riktigt kyliga Jag gillar hösten, i alla fall början av den. November är däremot hemskt, när löven har fallit av och allt bara är grått, grått & grått. Men jag slipper ju halva November och får spendera den i grönskande Ghana så den här hösten ska nog bli bra. Ett bad efter en stressig dag i skolan, en halsduk att kura in sig i på vägen till bussen, stickade tröjor i vårt kalla klassrum. Kanske en sen vardagsbio en tisdag och en mysig sovmorgon på onsdag innan jag sätter igång med plugget. Tända ljus i rummet på kvällen samtidigt som en serie rullar på datorn. Jag älskar hösten, färggranna löv, mysiga fikastunder. Åh, på tal om fikastunder, jag måste baka scones också. Dessutom fyller den sista i vårt lilla tjejgäng 18 så en hejdundrande utgång ska vi hinna med den här hösten också. Och en massa mys och studentprat och bokning av studentkryssning. Och en hel månad i Afrika. Jo, den här hösten blir nog bra.